ANTON KRISTIANSSON - TÄNKER PÅ DÖDEN.

Håll mig, håll mig varje gång.

För jag ångrar alltid sånt som jag tänkt men aldrig gjort, tänkt men aldrig gjort.

Be mig, be mig när som helst.

Be mig när som när det känns som att allt ska brista snart, allt ska brista snart.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Tänker på döden.

Bär mig, bär mig genom allt.

Jag har aldrig menat att vara någon till besvär, någon till besvär.

Ha mig, ha mig bäst du vill.

Ha mig som ett hjärta till, om de slutar slå nångång, slutar slå nångång

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag ränker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig dig dig

Tills döden skiljer oss åt.

Tills askan efter våra kroppar sprids för vind eller våg, våg.

Och alla skulder som vi springer ifrån, från.

Har vi kvar dom som försvinner dom då, då.

det är du och jag mot döden, stunden den känns som den ska komma innan dagen är över.

Men du och jag behöver någon som stöttar vårat segel genom stormen.

Behöver inte be mig om de.

När vi förlorat alla strider här, här.

Då vi föraktar allt som livet är, är.

När ingen av oss har någon styrka kvar lovar jag ta mig samman.

Och när det krävs så bär jag dig med mina bara armar.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Tänker på döden.

Håll mig, håll mig varje gång.

För jag ångrar alltid sånt som jag tänkt men aldrig gjort, tänkt men aldrig gjort.

Be mig, be mig när som helst.

Be mig när som när det känns som att allt ska brista snart, allt ska brista snart.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Tänker på döden.

Bär mig, bär mig genom allt.

Jag har aldrig menat att vara någon till besvär, någon till besvär.

Ha mig, ha mig bäst du vill.

Ha mig som ett hjärta till, om de slutar slå nångång, slutar slå nångång

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag ränker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig dig dig

Tills döden skiljer oss åt.

Tills askan efter våra kroppar sprids för vind eller våg, våg.

Och alla skulder som vi springer ifrån, från.

Har vi kvar dom som försvinner dom då, då.

det är du och jag mot döden, stunden den känns som den ska komma innan dagen är över.

Men du och jag behöver någon som stöttar vårat segel genom stormen.

Behöver inte be mig om de.

När vi förlorat alla strider här, här.

Då vi föraktar allt som livet är, är.

När ingen av oss har någon styrka kvar lovar jag ta mig samman.

Och när det krävs så bär jag dig med mina bara armar.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Åh jag tänker på dig, när jag tänker på döden.

Tänker på döden.