" title="Till Startsidan.">don't piss me off.

.

Reaktionsfasen = Då den drabbade personen börjar ta tag i verkligheten, det går inte att fly från det längre. Sörjandet börjar, sorg, gråt och förtvivlan. Vi börjar fundera, Varför, Hur, Varför just mig o.s.v. Vad kunde jag ha ändrat på innan allt hände. Vad kunde jag sagt bättre och vad inte. Detta kan leda till ilska, skuldkänslor som kan gå ut på omgivningen och de du har nära. Man accepterar det som händ men inte konsekvenserna. Att skylla på andra kan också förekomma, att det inte skulle hänt om inte något annat skulle hända. 

Bearbetningsfasen = Kallas även reparationsfasen. Personen börjar acceptera det som hänt och börjar intressera sig för annat. Som familj,vänner och studier. Den börjar förstå att det finns en framtid trotts allt som hänt. Personen börjar förstå handikappet med att vara så här. Att de borde ändra på det och få sitt liv på rätt spår igen. 

Nyorienteringsfasen = Man har accepterat det som hänt och kan gå vidare i livet. Man kommer alltid ha minne av det som hänt men man kan låta annat in också. Det är som att ha ett litet ärr kvar men att man täcker över de och ser det ibland.

Att förstå en människa i kris. 

Vad är den utlösande situationen ? Vad är det som faktiskt har hänt. Hur gick det till. Hur nära var personen om det var en person inblandad. 

Vilken livsperiod befinner sig den drabbade i ? Om personen är 25 eller 65 har orsak. Om den befinner sig i en utvecklingskris så kan det drabba hårdare än annars. 

Vilken inre betydelse har den traumatiska händelsen ? 

Hur ser de sociala förutsättningarna ut?


Hur möter du en människa i kris ?


Fattigdom


Sverige var fram tillbörjan av 1900 talet ett av Europas fattigaste länder. 
Därför bildades klostret under 1100 talet, där munkar och nunnor tog hand om fattiga som behövde vård. 

Under 1300 talet byggdes hospital, för spetälska och helgandshus där de fattiga fig vara. 

Under1500 talet blev Sverige protestantisk då kyrkan fick ta hand om sjuka och fattiga. 

Fattigdom uppmuntrades under en tid men synen ändrades, det blev skamligt att vara fattig. 

1600 talet började social barnavård ta sin början. Vårt första barnhem byggdes. 
Fosterföräldrar, barnhemmen var inte bra för barnen kom de fram till. Vissa dog, for illa till och till och med avlivades på barnhem. 

1700 talet kom den första fattighetsförordningen. (Varje socken skulle ta hand om(svara för) sina fattiga) 

Blev tvingade att ta hand om deras barn. Annars lämnades dom över till syskon, morföräldrar eller pigor. 

Fattigdomsförordningen förändrades under 1800 talet då industrin var stor många hade jobb som bodde i staden men inte ute på landet. Stor förflyttning in till staden, socken tog hand om sjuka och fattiga och gamla. 

Småbarnskola bildades för att förhindra fattiga barn på gatorna. 
2-6 år. Utbildade lärare och gruppundervsisning. Stränga regler.

Arbetsstugor invigdes 1887. Ett mål gröt, laga kläder, fläta korgar. 





Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

     Kom ihåg mig?